Med det senaste från ovan utkommenderade värdeordet för att beskriva Centerpartiets görande och låtanden, ”desperation”, beskriver Jytte Guteland i en artikel på politikerbloggen CUF och Magnus Anderssons kamp för att minska trösklarna in till arbetsmarknaden för unga.
De ”åtgärder” som lyfts fram i Gutelands artikel är så lätta att de inte ens kan beskrivas som varmluft. Till skillnad från CUF’s förslag som inte är särskilt opportuna, men som man i hjärta och hjärna verkligen tror skulle lösa ett gigantiskt samhällsproblem: ungdomsarbetslösheten.
Karl Malmqvist, CUF’s ”chefsekonom”, vederlägger på sitt sedvanligt mycket underhållande manér Gutelands teser.
Samma Karl har en liten beef med Alliansfrittbloggen kring samma ämne.
Alliansfritt har som sin främsta uppgift att raljera kring och dumförklara alla politiska idéer som inte kommer från de egna leden och jag har tidigare berömt deras skicklighet i det.
Deras höhö-titta-centern-dum-inlägg om Magnus Anderssons högst seriösa förslag bemöttes, med viss frustration kan man misstänka, på Karls blogg.
Något som raljören Anders Utbult inte verkar tycka var så kul. Antagligen för att han förstår att han har fel i sak. Vi har unikt höga trösklar för att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Den sammanhållna lönestrukturen är en av orsakerna till det.
Karl Malmqvist fördjupar sitt resonemang kring detta i ett långt och seriös inlägg. Sannolikheten att Alliansfrittbloggen bemöter det inlägget på ett lika seriöst sätt är väl så gott som 0. Sanningar om politik och ekonomi gynnar ju knappast den svenska vänstern.
—
Ett annat inlägg från en centerbloggare som MÅSTE läsas är Andreas Bjerkes, som bemöter Peter Hultqvists (S) märkliga beskrivning av vad han upplever som Centerpartiets själ (och som samma Hultqvist anser gått förlorad).
(Nu delas ju inga stilpoäng ut i politikens hårda värld, men det är ändå kul att jämföra de nivåer debatten förs på mellan Socialdemokrater och Centerpartister…)